Our Christmas tree

Det första jag reagerade på när jag kom hem med bussen, var alla bilar vid stationen (brukar alltid vara rätt öde där). Jag gick förbi ICA och tänkte inte så mycket mer på det. Men sen när jag väl kom fram till torget, så blev jag mäkta förvånad. Hela Svenljunga stod ju där! Upptäckte nu en scen, strålkastare, fotografer, tidningsbilar och massa trafik. Vad var detta nu då? Jo, Robin hade kommit hem igen. Han stod där på scenen och intervjuades av STT framför den stora folkmassan. De kallade honom stjärna och världsartist... Såg en massa "känningar"; bl a grannen, en före detta jobbarkompis och Mogas gamla sy- och träslöjdslärare. Så jag var faktiskt tvungen att stanna och kolla några minuter - som alla S-ljungas "fans" runt omkring ungefär. När Robin sedan tog fram gitarren och började sjunga Duffy's "Mercy", var applåderna i takt många och fjortisarna längst fram högljudda. Slutligen var det signering av Idols samlingsskiva och autografskrivning. Märkte på väg därifrån att affischer och liknande hade satts upp runt torget. Det var då det började gå upp för mig att det här ändå är ganska stort... Tänk så det kan gå.

Annat spännande som hänt idag, är att vi nu har klätt granen. Riktigt fin blev den. Det fattas än så länge bock och klappar, men här är i alla fall ett smakprov.

Insåg precis att jag ju hade en julgran i förra inlägget också... Och att vår inte kan mäta sig med den. Jaja, jag tycker om den i alla fall.